Tisdag kväll
Jag tänkte skriva något jätteklyftigt. Något som alla skullle bli helt häpna av och rekommendera till alla vänner och släktingar. Dock har jag hört att det aldrig blir som man tänkt sig, så där är anledningen till varför det inte står något jätteklyftigt här och nu.
Annars så rullar tiden på. Långsamt och segt. Kanske är det lugnet före stormen? Som ni alla säkert varit med om så tycker alla lärare att: "Jahopp, nu har det gått fyra veckor, det betyder att det här avsnittet bör avslutat och där med prov!". Och eftersom alla tycker och tänker så, och anser att sitt ämne är viktigast så kommer åttahundramiljarder prov samtidigt. Så längtan just nu är till mitten av den här terminen, då brukar det vara lugnt på provfronten och proven kommer inte samtidigt igen fören dagarna innan jul.
Mina magproblem verkar faktiskt minska nu. Och det är hur skönt som helst. Ni förstår inte. Jag förstår knappt. Jag förstår knappt hur det var när jag hade som ondast... Okej, jag kommer ihåg. Och nu vill jag inte tänka på det! Usch! Någon som har något roligt att berätta för mig? Jag dör av att ingenting händer. Och jag tycker att det är hur tråkigt som helst att jag inte lägger upp några bilder. Därför tänkte jag dela med mig av något gammalt.
Kommentarer
