sparavackradagar.blogg.se

Jahaja. Hemma från skolan idag. Det har varit slemmigt idag med. Och allt det där andra. Så att säga. Jag har troligtvis skaffat mig lite (läs: ganska mycket) nässelutslag också. Bara som grädde på moset liksom. Jag tyckte nåt saknades.... 

Ledig dag. Och tur är väl det. När jag vaknade idag fick jag en hostattack och helt plötsligt rasslade det till och woalla: En stor jävla slemklump låg mitt på täcket... Yeyy... (Hoppas det inte blev för mycket information.) Ja just det, jag har inte berättat det. Jag har åkt på en megaförkylning. Utöver halsen. Jättekul. Men, en positiv själ som jag är så låter jag inte det här vara något negativt (vem lurar jag? J a g  o r k a r  i n t e  m e r . . .). Nu när jag är förkyld är inte halsen lika påtaglig. Visst, det är jobbigt när jag äter/sväljer, men resten av tiden jämrar jag mig mest över huvudvärk, öronverk, hosta + slem i halsen och snor. Skönt med lite ombyte liksom...

 

Nu ska jag tröstäta lite popcorn och försöka plugga lite. Hejsvej!

Jahopp. Då var halsen sämre igen. Wft. Vem ska jag kontakta för att råda bot på dethär?! Imorgon är senaste penicillinkuren slut och den har väl inte direkt gjort någon större nytta. Tyvärr. Dom testade en ny sorts penicillin på mig denna gången. Men som sagt: ingen större nytta. Jag orkar inte mer nu... Ska till Borås igen snart och få halsen undersökt ordentligt. Vad jag har hört av den senaste doktorn så ska dom titta ner i halsen och se om det är något som sitter fast där och orsakar dom där svullnaderna gång på gång. Så ja, fortsättning följer.

 

Nu är det två veckor sedan jag flyttade in i Guldheden och jag trivs kanoners! I Olskroken var jag ju inneboende och det var inte riktigt min grej. Men nu har jag alltså ett eget krypin och det gör mig så gott :). Nu sitter jag hos mor och far och väntar på mat samtidigt som jag snyltar på deras internet. Jag har dåligt med internet i Guldheden just nu så kan inte blogga och sådär. Men ett mobilt bredband är beställt så snart så blir det andra bullar.

 

Peace.

Jag som skulle hinna med så mycket denna helgen. Klockan är snart fem och idag har jag mest varit trött. Som vanligt.. Det där med att vara sjuk, fast ändå inte, är inte riktigt min grej. Jag längtar hela tiden efter att få arbeta med kroppen men så fort jag ens bara går upp för trappan eller sitter i skolbänken och ska koncentrera mig så är det verkligen en kamp att fortsätta. Jag vill till sängen och sova eller sätta mig i soffan och glutta på tv. Vad som helst där man inte behöver anstränga sig. Och sen så fort jag inte anstränger mig så längtar jag åter igen efter att få göra någonting. 

Igår bestämde jag mig för att vara hemma istället för att gå på dom nya klassernas välkomstfest i skolan. På morgonen hade jag vaknat med huvudvärk och hela dagen var en pina. Men jag kände ändå att jag inte kunde sitta inne så jag bestämde mig för att gå till ett Maxi som jag sett häromdagen. I ett lugnt tempo gick jag dit, vilket var hela fantastiskt. Att kunna göra något som jag inte dog av. Hahah. 2 km enkel väg. Sammanlagd promenadtid: ca 1,5 timma. Hah. Ni förstår vilket supertempo jag hade. Men det gjorde mig gott, det tog inte en evighet att somna som det vanligtvis gör. Jag la mig tidigt och sov ut idag. Även om jag varit trött hela dagen så tror jag att sjukdomsmässigt så var det bra att vara hemma igår och ta det lugnt. Men OJ vad jag längtar efter att kunna göra saker och ting... 

Men, för att gå tillbaka till min trötta dag. Jag har gluttat på tv och städat. Bilden ovan är mitt lilla krypin. Hela alltet. Ja, förutom toan och "hallen". Som ni ser är det inte direkt superstort. Bakom tv:n bakom sängbenen har jag en liten kokvrå. Just nu består det av en ugn med två kokplattor på men den ska bytas ut mot en mikro och en kokplatta i framtiden har jag tänkt. Så nu vet ni det. Jag har tänkt att hämta min kamera från Sandvik någon dag så då kommer lite finare och lite fler bilder.

A just det, doktorn ringde tidigare idag. Nu ska jag käka mer penicillin. Fyra kurer på två månader, inte illa pinkat alltså! En klasskamrat sa till mig efter den tredje kuren redan: "Jag har aldrig känt någon som ätit så mycket pennicillin som du". Nejdu kära vän, inte jag heller. Inte jag heller. Och nu ska det bli ännu mer av den sorten. Jaja. Jag ska även åka tillbaka till Borås så småningom och en telefontid den 24:e blev bokat. Hoppas denna kuren göra mer susen än tidigare kurer.

Jag vill bara säga en sak. Jag har gått i skolan i två dagar nu och min nya lärare har fått mig att tycka fysik är intressant...Två dagar tog det honom. Vad hände där liksom? Fysik, intressant? Jopp, tydligen. Jag vill bara säga det. Hej.

Kaffekokaren fungerar kalasbra! Jag vet inte vad det är som göra det, men jag känner mig löjligt glad över en egen kaffekokare. Jag kommer ihåg när jag köpte den. Jag tog alla mina (just då) sista pengar för att köpa mig en kaffekokare. Jag ville liksom ha en. Jag visste att jag inte skulle behöva använda den på ett bra tag (det var ett par år sedan jag köpte den) (den har stått på vinden sen dess) men det var det som saknades i min samling med flytta-hemifrån-grejer. Om jag helt oväntat skulle flytta hemifrån då vi den tiden så har jag iallafall en kaffekokare! Jag kommer ihåg att jag satt jättelänge och läste recensioner och kollade på massor med kaffekokare i olika prisklasser innan jag bestämde mig. Men detta var som sagt ett par år sedan och det är först nu, i förrgår, när jag flyttade till Guldheden som jag fick användning för den. Om jag valde rätt kaffekokare då för ett par år sedan? Njaa... Jo. Alltså. Den är helt suverän - den gör precis vad den ska! Men om jag ska klaga på nåt så är det nog att den låter lite mycket. Fast det är chill. Det är ett mysigt puttrande ljud. Så sålänge jag inte ska sova när den är igång så är jag nöjd.

 

Då var det dags att vända blad och påbörja ett nytt kaptiel. Jag är göteborgare igen och befinner mig nu som tidigare nämnt i Guldheden. Och denna gången är det alltså en helt egen liten minietta. Sweet! Jag tänkte att jag skulle vara lite bättre på att visa bilder från detta place:et än vad jag var i Olskroken. Får se hur det blir med den saken men det är iallafall en tanke jag har.

 

För att dra lite snabb uppdatering om allt möjligt:

• Vårterminens schema i skolan är låååångt ifrån höstterminens. Då var det heldagar varje dag, nu är det i princip halvdagar varje dag. Förutom några dagar när vi är helt lediga. Gööött.
  
  
• Jag är inte frisk. Så fort jag gör något ansträngande så känner jag bara "nej". Ni som känner mig vet att jag är en optimistik själ och ett "nej" i tankarna finns knappt, jag tänker på värre saker istället så det som är jobbigt för stunden är relativt bra ändå. Men nu känner jag alltså "nej". Doktorn ska ringa på onsdag och förhoppningsvis har dom kommit fram till någonting då av alla tester dom tog i torsdags.
  
  
• Jag har flyttat igen! (Jag vet att jag sa det i början på inlägget med det är sweet om nåt så det känns okej att skriva det två gånger^^)

Borås gjorde fler tester iallafall. Dom hade ingen aning heller. Så nu väntar vi på provresultaten.

Idag när jag kom till vårdcentralen kunde receptionisten mitt namn och personnummer. Ni förstår att jag varit där ett par gånger den senaste tiden... Varje gång jag får en ny doktor är ganska roande. När man går som en svans efter doktorn från väntrummet till doktorns rum och hejjar på två tre doktorer på vägen kan man få dom mest konstiga blickarna från den nya doktorn. Precis som om jag inte fick lov att känna någon just eftersom när man har varit hos en doktor så blir man frisk. Men kommer liksom inte tillbaka. 

 

Jag har haft många möjliga sjukdomar under dessa två månader som jag varit sjuk: Förkylning, halsfluss, körtelfeber, lunginflammation och idag kom t.o.m. HIV(?!) upp som möjlig sjukdom. Men nej, alla provsvar är helt normala. Jag är så frisk jag kan bli. Förutom att jag har en igensvullen hals då... Idag, två månader senare, sa doktorn: "Nej, vi vet inte vad det är". Ehh, va? Men i två månader har ni hittat på möjliga sjukdomar? (Okej, jag hade faktiskt lunginflammation, men annars har det bara varit spekulationer.) Alltså, man funderar ju, varför i hela fridens namn kan man inte behandla någon om man ändå bara spekulerar? Dom har ju skickat hem mig gång på gång på gång på gång och nu, två månader senare, så säger dom att dom inte vet vad det är.

Jag ifrågasatte det inte, men det var tankarna som flög omkring i skallen. Iallafall, det var ju kul att det går framåt iallafall. Dom har insett att dom inte kan hjälpa mig. Sjukhuset i Alingsås kan inte hjälpa mig. Så nu ska jag till Borås imorgon. Till infektionsmottagningen.

 

Jag vet inte riktigt vad jag skriver. Allt kommer från hjärtat och jag är lite frustrerad och jävligt trött över att har varit sjuk så länge. Jag vet hur högt tempo det är i skolan och jag k a n   i n t e   v a r a   b o r t a. Det finns inte på kartan. Då förlorar man. Så jag är lite orolig över det också. Men det är väl bara att ta en dag i taget och låta naturen göra sitt (alternativt en behandling som gör mig frisk).

 

Jaja. Då står det bara en flyttlåda, några kassar och en tvättkorg kvar i rummet (hemma i Sandvik) som inte fick plats i bilen tillsammans med mig och mamma och pappa som flytthjälp. Faktiskt riktigt skönt att slippa ett helt släp med grejer.

 

Jag har gått och fått svullen hals igen. Jag har käkat tre kurer penicillin och varit sjuk i två månader. Ni förstår att min kropp är helmatt? Att vakna på mornarna och gå nyvaken upp för trappan för att käka frukost är nog det värsta på hela dagen. Då känns det verkligen att man inte riktigt är fit for fight. Så att säga. Sen när man gör massa onaturligt som att flytta sitt bohag till en annan stad så känner man det med vill jag lova!

 

Men, för att återgår till själva flytten istället för min sjukdom. Jag sitter återigen hemma i Sandvik och ska sova här iallafall två nätter till. Jag har lite kvar att göra innan jag flyttar kroppen till Guldheden. Bl.a. hoppas jag på en tur till vårdcentralen imorgon för att bukt med halsen. Inga förväntningar dock, dom brukar skicka hem mig. Men någon gång borde jag väl komma till en punkt när dom inser att det gått lite onormalt lång tid? Man kan ju hoppas på det iallafall. Men det får jag reda på imorgon.

Jag packar ner saker i lådorna och jag packar upp saker ur lådorna. Mer än hälften som jag packar ner får jag packa upp igen efter lite resonerande med mig själv. Jag ska som nämnt flytta till 16 kvadrat. Det är mindre än mitt nuvarande rum, mindre än det rum jag bott i i hela mitt liv. Storleken på rummet i Guldheden och rummet som jag bor i nu skiljer bara med ca fyra kvadrat, så det känns ju inte direkt som om jag flytta till något mindre på det sättet. Men det som har börjat sjunka in är att i detta 16 kvadrat stora rum ska inte bara vara "mitt" rum, utan även vardagsrummet och köket... Heh. Helt plötligst ska jag få plats med tre rum i ett. Alltså ska bara ungefär en tredjedel av alla saker från mitt nuvarande rum få följa med. Svårt att välja bort vissa saker... Men det går framåt iallafall. Imorgon ska det bära av.