Den svenska ensamheten
Idag är en såndär grå dag. En tom dag. En dag utan färger som livar upp vardagen. Det är faktiskt ganska gött att bara för en gång skull få ligga i sängen och tycka synd om sig själv utan anledning, och inte behöva anpassa sitt humör till andra. Navid är kung. Jag lyssnar på honom tills öronen blöder [blöör]. :).
"Och vem ska trösta hösten med att säga "snart är vår"?
Mörkret faller lika tungt på oss varje år.
Månen är det enda ljuset, tusen ljusår bort.
Men faller man från höghus då faller man hårt.
Träden saknar sina löv. Något viktigt saknas.
Samma gamla kalla tanke håller oss vakna.
Att vi fryser på vintern är ingen hemlighet.
Men vart ska vi gå med vår svenska ensamhet?"
Mörkret faller lika tungt på oss varje år.
Månen är det enda ljuset, tusen ljusår bort.
Men faller man från höghus då faller man hårt.
Träden saknar sina löv. Något viktigt saknas.
Samma gamla kalla tanke håller oss vakna.
Att vi fryser på vintern är ingen hemlighet.
Men vart ska vi gå med vår svenska ensamhet?"
Kommentarer
